penat

semua orang dalam dunia ni penat. betul. serius tak tipu.

the truth is, kita semua penat. reaching certain age, certain moment, kita ni nothing more than an army of broken heart and aching soul. and part yg paling jahat is, we want more, tapi kita terlalu penat. kita penat asik dalam situasi sama, tapi takut nak move forward.

dunia yg kita tinggal skarang ni thankless, endlessly trying and scarcely rewarding.

kenkadang tak tahu apa yg kita penatkan, tapi apa yg aku boleh simpulkan is -
u are tired of loving too much. care too much. give too much pada dunia yg sebenarnya tak return back apa yg kita bagi. kita penat invest dekat benda yang takde outcome yg definite. penat pada uncertainties.

plus broken heart here, unkept/fulfilled promise there.

one thing about all of these ramblings is - aku embrace this :

some part of life, happen quietly, slowly

happen sebab apa yg kita buat, kita pillih. small careful choices yg kita consider hari2, slow2 buat kita jadi better person-version

and jgn penah rasa lemah. penat kita bersebab. semua sebab tu betul tak salah. kita penat sbb its supposed to be

penat sebab kita growing up. penat sebab kita cuba tuk make a change. someday, u'll see.

sekian, sedikit nasihat untuk mereka yg merasakan diorang dah habis source untuk go thru all over again

0 comments: